SM
Allt började i senseptember. Jag fick för mig att gå in på scrabbleförbundets sida för att utforska huruvida det fanns en lokalförening i skåneregionen. Så var inte fallet, men till min glädje upptäckte jag att SM skulle om en dryg månad äga rum i min älskade hemstad. Kort därefter var jag anmälen.
Jag började att spela orankade matcher på betapet med originalplanen med några vänner och grubblade under tiden på hur jag låg till i förhållande till de andra som stod uppskrivna på anmälningslistan.
DAG 1
Uppladdningen på matchdagen blev långt ifrån optimal. Tre timmars sömn, tenta klockan 8 och min totala dagskost bestod av en liten bit snickers som jag blivit bjuden på.
Match 1
| Andreas Bernberg | - | Jonathan Ljungberg | 326 - 362 |
Låg på efterkälken i början, men momentum svängde då han försökte lägga ut *STOG som jag omedelbart utmanade. Kort därefter fick jag ut min första rullning, TORDaTS, som till min besvikelse inte utmanades. Därefter hände det inte så mycket i matchen och jag vann min första riktiga scrabblematch.
Match 2
| Jonathan Ljungberg | - | Björn Ericson | 303 - 331 |
Jag fick möta Björn som började med att säga "dig vill man ju inte möta", vilket var lite roligt i sig även om jag i det läget nog var en skapligt tacksam motståndare. En tråkig match, där jag aldrig fick mer än 29 poäng på ett lägg, jag har för mig att alla mina nio första lägg genererade i 21-29 poäng. Jag förlorade till slut på min otålighet och oerfarenhet när jag spelade ut alltför många brickor när Z fanns kvar i påsen. Björn hade fått byta Z:at två gånger dessförinnan, och det var väl helt enkelt min tur att få det.
Match 3
| Jonathan Ljungberg | - | Erik Elvers | 262 - 383 |
Le match de merde, för att sammanfatta. Ganska jämnt i början, sen fick jag upp en vokallös hand och tvingades byta, och sen en till och bytte igen. I det bytet fick jag upp en blank och kände att jag kunde vända matchen med en rullning, och kort därefter hade jag ORTNAMn på handen, som jag dock fick ut. I nästa dragning råkade jag ta upp en bricka för mycket, och jag blir av med min blanka. Mycket frustrerad spelar jag av matchen utan att bry mig om pellejönspoäng.
Var ganska besviken efter första dagen, kom inte upp i någon nivå alls på spelet. Glömde ständigt slå klockan och fick problem med tiden, hade svårt att komma ihåg att räkna poäng och lyckades inte heller anteckna brickorna.
DAG 2
Match 4
| Jonathan Ljungberg | - | David Lundin | 497 - 336 |
Precis en sådan turmatch jag behövde för att få någon form av självförtroende. Funderade först på att byta mina brickor då jag hade fått ganska kassa brickor. Men till slut la jag ut DIKT, det var tur för min motståndare satt nämnligen med GLITTER på handen som han likväl la ut, dock inte som en rullning. I efterhand kom jag på att han faktiskt kunde fått ut den genom att haka E(DIKT). Tre inte så vackra rullningar senare ser jag att jag bara saknar ett F för FOTFÄSTE, det gjorde emellertid ingenting då jag istället fick ut ROTFÄSTE och min första och enda snygga rullning under turneringen var ett faktum. Efter att vi hade skrivit in ordet i syningsdatorn och det godkänts frågar GP mig vad jag som hade hänt. I all hast svarar jag att han ville syna rotfäste och att det var min fjärde rullning för matchen. Då tittar de på mig som om att det inte fattar någonting, och jag förklarar för dem vad en rullning är. Och efter det skyndar jag tillbaka till spelet. Med de fyra rullningarna blir det såklart en ganska komfortabel seger, något som jag verkligen behövde för självförtroendet.
Match 5
| Pia Mattsson | - | Jonathan Ljungberg | 358 - 459 |
Turen fortsätter. Jag får upp en klassisk rullning på handen, nämligen MATTERA, och eftersom jag fick börja så lägger jag ut den med en gång. Bara ett par drag senare är turen framme igen, och jag lägger ut LACKERA. Dessa rullningar dödar halvt matchen, Pia får snyggt ut EMIGRaNT på slutet, men det hjälper inte.
Match 6
| Suncana Smolic | - | Jonathan Ljungberg | 339 - 372 |
Klantar till det ordentligt i början, försöker rulla med *KNASSLa när jag borde skrivit KNuSSLA, och ligger under med 100 poäng ganska fort. Dock får jag ut RASTNING ett tag senare och lyckas tippa över matchen. Var mycket nöjd att jag lyckades vända en match, brukar annars spela otåligt och kasst när jag ligger under så stort.
LUNCH
På ett närliggande ställe inhandlades en inte så välsmakande kebab. Under ätandet ringer en kompis och kommenterar att det hade gått ganska bra för mig, och jag frågade om han hade följt rapporteringen på Scrabbleförbundets hemsida. Men icke, han hade sett artikeln i gp http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=144&a=455355 ... På de tre meningar som stod skrivet om mig kunde jag hitta lika många faktafel vilket befläckade mitt förtroende för media en aning eller två. Det grövsta felet var "Jonathan Ljungberg från Hisings Backa är nöjd med sina första matcher" något som jag inte hade yppat och som knappast heller var fallet. Men vad skriver man inte för att få en ytterst lite bättre story?
Match 7
| Isak Heyman | - | Jonathan Ljungberg | 360 - 359 |
Mötte den unge Isak som öppnade väldigt svagt och jag ledde med ca 100 poäng. Därefter får han ut ett lägg med bland annat BÖJA och ÖBO som resulterar i 62p för hans del, som om detta inte vore nog rullar han sedan FEDERAL. Slutet blir riktigt tajt, jag har prickat av brickorna alldeles för dåligt och glömt att slå klockan vilket resulterar i att jag inte vet vad han har på hand eller har tid att räkna ut det. Torskar med en ynka poäng och första förlusten för dagen kändes aningen snöplig.
Match 8
| Johanna Bergström | - | Jonathan Ljungberg | 306 - 343 |
Jag börjar oefaret med att försöka lägga *RATnING (borde inte ratning finnas med i SAOL?) som blir synat. Riktigt klantigt att ta den risken för med samma bokstäver och samma läge får jag i nästa drag ut TRIANGe(L). Efter det minns jag inte matchen så väl, men jag hade relativ koll och vann skapligt bekvämt.
Match 9
| Jonathan Ljungberg | - | Malin Ståhlner | 357 - 339 |
Jag kom för andra gången in i finrummet, för att sedan inte lämna. Nästan omgående fick jag rullningen GRÅtARE mot mig, men knaprade ganska bra in på avståndet. La ut (tE)N för ett sedan haka (TEN)N skriva ZON med Z på en tredubbel bokstavspoäng. Det blev det vinnande draget.
Match 10
| Jonathan Ljungberg | - | Andreas Pejler | 390 - 370 |
Väldigt lik föregående match. Underläge ända fram till slutet, där jag igen lyckas med att vinna med att ha Z på slutet. Denna gång skrev jag ZEST, vilket genererade i en knapp 20-poängsseger.
Match 11
| Yann Moreau Bruun | - | Jonathan Ljungberg | 402 - 293 |
Efter dessa segrar kände jag mig riktigt nöjd. Och jag visste att det inte var bra. Att jag också hade oflyt med bokstäverna gjorde ju inte saken bättre. Yann rullade ganska fort och ledde med ca 100 poäng matchen igenom. Dock gjorde han matchen riktigt spännande i onödan genom att lägga upp för en så kallad "trippel-trippel" med G som tredje bokstav, jag hade brickorna DDRASS och en blank. När jag sa till honom att jag var en bricka ifrån att få ut en trippel-trippel (DA(G)SREsa) blev han en gnutta nervös och när jag sa att jag var en ifrån en till (SE(G)ERraD) verkade han inte må bättre. Dock fanns det ingen rullning där och han var riktigt lättad när jag istället spelade ut (G)RäDDE.
Efter matchen såg jag att jag faktiskt bara hade legat en seger bakom ledaren om jag hade vunnit. Men sex segrar av åtta möjliga var likväl ingen tokig dag.
DAG 3
Match 12
| Johan Rönnblom | - | Jonathan Ljungberg | 333 - 345 |
Enkel rullning i början av matchen GRANSKa och lite allmänt tacksamma brickor gav mig ett stort försprång. Försökte för skojs skull rulla *PRISHETS som dessvärre blev bortsynat. Jag spelade som en kratta resten av matchen och när han skrivit STJÄLpA medan jag la riktigt dåliga ord var han inte långt ifrån att vända på matchen. Skämdes lite över den segern.
Match 13
| Jonathan Ljungberg | - | Axel Olesund | 349 - 342 |
Fick börja och öppningsbrickorna DANARE och en blank, går det att misslyckas att rulla med en sådan hand? La däremot inte den mest glamourösa rullningen utan nöjde mig med första bästa som blev DANsARE. Spelade inte jättebra efter det och tog med flyt hem matchen med några knappa poäng.
Match 14
| Jonathan Ljungberg | - | Henrik Jonés | 273 - 365 |
Här vände turen. Hamnade snabbt efter och när jag väl skulle komma ifatt genom att lägga HITRESA så la istället Henrik BEfATTA på det stället. Försökte mig på en rullning även i den här matchen nämligen murbruk, dessvärre så var det på franska, MORTIER, och jag förstod att jag kanske inte ska kombinera för många språk i framtiden.
Match 15
| Jonathan Ljungberg | - | Martin Bender | 307 - 391 |
Otur med brickorna igen fick de två blanka, J och Y emot mig och förlorade med en hel del poäng. Fast jag hade ju haft flyt i två innan så det var väl inte mer än rätt?
Match 16
| Jonathan Ljungberg | - | Rose-Marie Nielsen | 345 - 240 |
En match där det inte hände så mycket alls. Kontrollerade den rakt igenom och ledde konstant med ungefär 40-50 poäng, något som drygades ut på slutet.
En ganska bra turnering, i alla fall med tanke på den dåliga starten och att det var min första turnering. Mötte fyra stycken som slutade bland de tio främsta och i tre av dessa matcher (undantaget Björn-matchen) hade jag oflyt med brickorna, dock hade jag ju aldrig fått möta dem om det inte vore för att jag hade haft flyt i matcherna dessförinnan. Menmen, jag kände att jag utvecklades mycket under turneringens gång och om jag tränar lite så kanske jag kan bli något att räkna med så småningom. Tack till alla för att bra sm. A presto...
En lustig afton
Hittade ett gammalt utkast från forntiden, var lite smålustigt att läsa.... så jag tänkte att jag kanske borde publiucera det.
Klockan hade tickat fram till stortimmarna då jag och Henrik Johansson stötte på Hampus och hans Hampelina utanför det berömda "70-kronorsrummet". I 70-kronorsrummet får man röka vattenpipa så mycket man orkar förutsatt att man är 1-2 personer som både har råd och är villig/villiga att betala de 70 kronor dessa kostar. Förresten så får man bara röka i 40 min och dela på en vattenpipa.
Medan vi väntade på att deras tid och lungor skulle ta slut förde Henrik Johanssons mage oss in på ett närliggande Burger King. På vägen dit hade vi stött på en viss Fröken Sidenvall som villigt följde med oss dit. Där inhandlades två menyer. Och ingen var min. Istället satte jag mig rutinerat och tog för mig av Henrik Johanssons pommes frites, i brist på annat att göra. Under tiden pratade vi om min extremt ovissa framtid, Fröken Sidenvalls flytt och lite diverse ovidkommande ting. Plötsligt ringde Hampus. Den ljuva tiden i det trånga 70-kronorsrummet hade löpt ut och han undrade vart vi hade tagit vägen. Det tog endast några minuter innan han upplyste lokalen med sin närvaro och hans flickvän likaså. Den sistnämndas kusiner samt några människor av deras bekanta äntrade därefter restauranten. För dem blev det emellertid ett relativt kort besök då vi kort senare, i samtyckte med dem, beslöt oss för att pallra oss vidare.
Vägen till spårvagnen blir dramatisk. Strax efter det att vi passerat pressbyrån skymtar vi spårvagnen. Hampelinas kusiner & co, som går först, bestämmer sig för att göra en rusch. Därefter följer en kedjereaktion, Hampus och Hampelina som tätt har följt dem börjar springa och därefter jag. Efter ett par meter slänger jag en blick över axel och ser hur Fröken Sidenvall och Henrik Johansson går i sävlig takt alldeles oberörda av stundens allvar. Detta leder till att vi missar spårvagnen medan Hampelinakusinerna & co åker iväg.
Vi lät dock inte detta nedslå oss utan väntade, efter ett kort besök på pressbyrån, tåligt på spårvagnen. Den kom i utsatt tid och efter en kort tur steg vi av. Där träffade vi en mycket ståtlig man. Självaste Chapman faktiskt. Hampus och jag gjorde några vördnadsfulla bockningar och sedan tog vi tillfället i akt att fotografera oss vid Hans sida.
Efter denna högtidsstund gick vi vidare mot "the oak" för att träffa de andra som redan hade anlänt. Väl inne tog vi ett gemensamt beslut om att sätta oss vid ett långt bord istället för det lilla bordet i hörnet som de hade satt sig vid. Till min stora glädje fanns det inget uselt live-band där som utlovats på skylten. Stället hade två våningar. En övre och en nedre varav den övre var stängd. Då de tog bort spärren i trappan gick vi omedelbart uppför den. På övervåningen fanns det soffor, stubbar, en bar, bord och instrument. Jag funderade på huruvida dessa var självspelande eller om man fick skapa sin egen utlovade live-musik.
Medan jag hade fastnat i mina grubblerier hade de andra redan satt sig.
Klockan hade tickat fram till stortimmarna då jag och Henrik Johansson stötte på Hampus och hans Hampelina utanför det berömda "70-kronorsrummet". I 70-kronorsrummet får man röka vattenpipa så mycket man orkar förutsatt att man är 1-2 personer som både har råd och är villig/villiga att betala de 70 kronor dessa kostar. Förresten så får man bara röka i 40 min och dela på en vattenpipa.
Medan vi väntade på att deras tid och lungor skulle ta slut förde Henrik Johanssons mage oss in på ett närliggande Burger King. På vägen dit hade vi stött på en viss Fröken Sidenvall som villigt följde med oss dit. Där inhandlades två menyer. Och ingen var min. Istället satte jag mig rutinerat och tog för mig av Henrik Johanssons pommes frites, i brist på annat att göra. Under tiden pratade vi om min extremt ovissa framtid, Fröken Sidenvalls flytt och lite diverse ovidkommande ting. Plötsligt ringde Hampus. Den ljuva tiden i det trånga 70-kronorsrummet hade löpt ut och han undrade vart vi hade tagit vägen. Det tog endast några minuter innan han upplyste lokalen med sin närvaro och hans flickvän likaså. Den sistnämndas kusiner samt några människor av deras bekanta äntrade därefter restauranten. För dem blev det emellertid ett relativt kort besök då vi kort senare, i samtyckte med dem, beslöt oss för att pallra oss vidare.
Vägen till spårvagnen blir dramatisk. Strax efter det att vi passerat pressbyrån skymtar vi spårvagnen. Hampelinas kusiner & co, som går först, bestämmer sig för att göra en rusch. Därefter följer en kedjereaktion, Hampus och Hampelina som tätt har följt dem börjar springa och därefter jag. Efter ett par meter slänger jag en blick över axel och ser hur Fröken Sidenvall och Henrik Johansson går i sävlig takt alldeles oberörda av stundens allvar. Detta leder till att vi missar spårvagnen medan Hampelinakusinerna & co åker iväg.
Vi lät dock inte detta nedslå oss utan väntade, efter ett kort besök på pressbyrån, tåligt på spårvagnen. Den kom i utsatt tid och efter en kort tur steg vi av. Där träffade vi en mycket ståtlig man. Självaste Chapman faktiskt. Hampus och jag gjorde några vördnadsfulla bockningar och sedan tog vi tillfället i akt att fotografera oss vid Hans sida.
Efter denna högtidsstund gick vi vidare mot "the oak" för att träffa de andra som redan hade anlänt. Väl inne tog vi ett gemensamt beslut om att sätta oss vid ett långt bord istället för det lilla bordet i hörnet som de hade satt sig vid. Till min stora glädje fanns det inget uselt live-band där som utlovats på skylten. Stället hade två våningar. En övre och en nedre varav den övre var stängd. Då de tog bort spärren i trappan gick vi omedelbart uppför den. På övervåningen fanns det soffor, stubbar, en bar, bord och instrument. Jag funderade på huruvida dessa var självspelande eller om man fick skapa sin egen utlovade live-musik.
Medan jag hade fastnat i mina grubblerier hade de andra redan satt sig.
